Kolin kan vara särskilt bra för gravida och ammande

äggula

Kolin

Kolin har tidigare också kallats för vitamin B4. Eftersom kroppen själv kan tillverka kolin av andra ämnen så har kolin inte status som vitamin idag. För det mesta klarar kroppen av att försörja sig med kolin, men en kvinna som är gravid kan få brist på kolin eftersom fostret behöver stora mängder. Kolin har flera funktioner i kroppen; det bygger upp cellväggar, bildar signalämnet acetylkolin och har epigenetiska effekter genom metylering av DNA.

Kolinerga neuroner och BFCN-systemet

De nervceller som använder acetylkolin som signalämne kallas för kolinerga neuroner. I hjärnans basala frontallob finns ett centrum för kolinerga neuroner som riktar sig dels inåt/bakåt mot hippocampus och dels utåt/framåt mot hela hjärnbarken – BFCN-systemet (Basal Forebrain Cholinergic Neuron). Hippocampus är viktigt för korttidsminnet och för rumslig orientering. Hjärnbarkens främre del är till exempel viktig för uppmärksamhet, självbehärskning, planering och exekutiv förmåga.

BFCN-systemet och Downs syndrom

I likhet med människor som har Downs syndrom, så föds “DS-mössen” Ts65Dn med ett intakt BFCN-system som börjar försvagas från 4-6 månaders ålder. På Ts65Dn-möss kan man se att detta sammanfaller med en nedgång i hippocampus-beroende minnesfunktioner. För vuxna som får Alzheimer förtvinar BFCN-systemet.

Långsiktig effekt av kolintillskott under dräktighet och diande på avkommans BFCN

I en studie från Cornell University i USA testades hypotesen att kosttillskott av kolin för dräktiga ”DS-möss” (Ts65Dn) skulle förbättra rumslig orienteringsförmåga och skydda långvarigt mot degenerering av kolinerga neuroner i basala frontalloben hos deras ungar.

Under dräktighet och diande matades mössen antingen med normal kost eller med kost som innehöll tillskott av kolin. När musungarna var 13-17 månader gamla testades deras förmågor och sedan mättes neuronernas antal, storlek och täthet.

Orienteringsförmågan var signifikant nedsatt hos DS-möss vars mödrar fått normal kost jämfört med normala möss. Dessutom uppmättes ett betydligt lägre antal och mindre täthet av kolinerga neuroner från basala frontalloben riktade mot hippocampus.

Kosttillskott av kolin till DS-musmammor förbättrade avsevärt ungarnas rumsliga orienteringsförmåga och gav ökat antal, högre täthet och storlek av kolinerga neuroner från basala frontalloben mot hippocampus. Dessutom kunde man visa på en signifikant korrelation mellan rumslig minnesförmåga och densiteten och antalet kolinerga neuroner, vilket är ett stöd för att det finns ett funktionellt samband mellan dessa förmågor och de morfometriskt uppmätta effekterna av kosttillskott för mödrar till trisomiska ungar.

Studiens slutsats

Studiens slutsats är att ett ökat kolin-intag under graviditeten kan utgöra en säker och effektiv behandlingsform för blivande mödrar som bär ett foster med Downs syndrom, samt ett möjligt sätt att skydda kolinerga neuroner i basala frontalloben mot degenerering under åldrandet för befolkningen i stort.

Tidigare studier

Resultaten i studien bygger vidare på forskargruppens tidigare fynd att kolintillskott under dräktigheten förbättrar uppmärksamhet och självbehärskning hos musungarna (Ts65Dn), funktioner som stöds av de kolinerga neuroner i basala frontalloben som riktas mot hjärnbarken. Ytterligare en tidigare studie visade att kosttillskotten delvis normaliserade nervtillväxten i hippocampus hos avkomman. Den aktuella studien visar att kosttillskottet har störst effekt på nervbanorna mellan basala frontalloben och hippocampus, samt att effekterna är bestående.

Läs mer:

Basala frontalloben

 

This entry was posted in Demens, Forskning, Kognition (med), Kost, Kunskapsbanken, Minne. Bookmark the permalink. Both comments and trackbacks are currently closed.
  • Banner insamling kortare text jpg-1
  • Senaste nytt

  • Senaste nytt