Sedan 2014 pågår i Ohio en Fas 2-studie med unga vuxna (ålder 15-32 år) som har Downs syndrom, för att se om Memantin kan förbättra deras kognitiva förmåga. Nu meddelas att studien sätts upp även i Brasilien och därmed utökas till 200 deltagare. Ansvarig för studien är Alberto Costa vid Case Western Reserve University.
Memantin är en medicin som används för patienter med Alzheimer-demens. Den påverkar NMDA-receptorn i nervcellernas synapser. NMDA-receptorn är mycket viktig för kontroll av synaptisk plasticitet, minne och inlärning. I en studie med äldre deltagare som hade Downs syndrom och demens, så visade Memantin dock ingen effekt på den kognitiva förmågan.
Hypotesen som legat till grund för att starta studier av Memantin för unga vuxna personer med Downs syndrom, bygger på att gener som RCAN1 och DYRK1A från kromosom 21, eventuellt i kombination med oxidativ stress, hämmar enzymet calcineurin. Calcineurin har en direkt effekt på NMDA-receptorerna och påverkar sannolikheten för att de ska öppnas och hur länge de är öppna. Brist på calcineurin leder till hyperaktivering av NMDA-receptorn. Alberto Costa genomförde 2008 studier på DS-musen Ts65Dn och visade att en injektion av Memantin gav mössen en kortvarig inlärningsförmåga som motsvarade kontroll-mössens. Andra forskargrupper visade sedan att den minnesförbättrande effekten bibehölls vid kontinuerlig medicinering.
Costa och kollegor genomförde en pilotstudie med 40 deltagare med DS i åldern 18-32 år som fick Memantin eller placebo i 16 veckor. Det primära effektmåttet mättes med testerna Paired Associates Learning (CANTAB / PAL) och Pattern Recognition Memory (CANTAB / PRM). Inget av dessa tester visade på signifikanta resultat. Däremot visade ett annat test som också användes i studien signifikanta resultat: California Verbal Learning Test II – Short Form (CVLT-II). Detta i kombination med att Memantin inte uppvisade biverkningar lade grunden för Fas 2-studien som inleddes 2014.
I en studie 2015 undersökte man på proteinnivå vad som egentligen händer när Memantin förbättrar minnesförmågan hos Ts65Dn-musen. Det visade sig att Memantin inte påverkar de initiala proteinnivåerna vid inlärning, men ändå åstadkommer normala slutgiltiga proteinnivåer vid framgångsrik inlärning. Medicinens verkan är komplex, och nya metoder för att analysera denna komplexitet utvecklas.
Den pågående Fas 2-studien av Memantin beräknas vara klar i december 2020. Studien jämför 16 veckors behandling med Memantin eller placebo, och det primära effektmåttet mäts med CVLT-II.
Läs mer:
The glutamatergic hypothesis for Down syndrome: the potential use of N-methyl-D-aspartate receptor antagonists to enhance cognition and decelerate neurodegeneration. (2014, Feb: Costa A.) PMID24152324
Protein dynamics associated with failed and rescued learning in the Ts65Dn mouse model of Down syndrome (2015, Mar: Ahmed MM, Dhanasekaran AR, Block A, Tong S, Costa AC, Stasko M, Gardiner KJ.) PMID25793384, PMC4368539
Self-Organizing Feature Maps Identify Proteins Critical to Learning in a Mouse Model of Down Syndrome (2015, Jun: Higuera C, Gardiner KJ, Cios KJ.) PMID26111164, PMC4482027
Memantine (engelska Wikipedia)
Promising Down syndrome research expands to second site in Brazil (2017, Oct: Medical Xpress)
Clinical Trial NCT02304302 Down Syndrome Memantine Follow-up Study (2014-2020)
Relaterat på hemsidan:
Ingen effekt av memantin på kognitionen hos unga (Dec 2021)
MIT startar Alana Down Syndrome Center (Mar 2019)
Pappa söker medicin för inlärning (från intervju med Alberto Costa, augusti 2011)
Memantin utan effekt mot kognitiv försämring hos personer över 40 (mars 2012)