Forskarassistent Laetitia Lemoine, Professor Agneta Nordberg och Professor Lotta Granholm (Foto: Selma Wolofsky, Ulf Sirborn, Lars Bentley)

Laetitia Lemoine, Agneta Nordberg och Lotta Granholm vid Karolinska Institutet har gjort PET-bilder av Tau i hjärnvävnad från avlidna personer med Downs syndrom. Det behövs innan man tar PET-bilder av Tau hos personer med Downs syndrom. Vävnadsproverna gav kunskap om hur två Tau-markörer fungerar, och resultat som tyder på att hjärnbarken drabbas tidigare av Alzheimers hos personer med DS.

Målet är en tidig behandling mot Alzheimers sjukdom

För att hitta en behandling som förebygger Alzheimers sjukdom, så måste man förstå vad som händer i hjärnan innan sjukdomen bryter ut. Vid Alzheimers bildas först plack av betaamyloid mellan nervcellerna, och senare trassel av Tau inne i nervcellerna, samtidigt som cellerna dör. Man behöver förstå i detalj när olika förändringar sker. Med PET-bilder kan man se hur amyloid och Tau sprider sig i hjärnan. De regioner där Tau trasslar ihop sig motsvarar de symptom på demens som patienten får.

Laetitia Lemoine, Agneta Nordberg och Lotta Granholm har tillsammans med forskare i USA och Kroatien, undersökt hjärnvävnad från 7 avlidna som hade både Downs syndrom och Alzheimers och 9 avlidna som enbart hade Alzheimers. Vävnad från 8 avlidna utan vare sig DS eller Alzheimers fungerade som kontroller. Vävnadsproverna med Trisomi 21 kom från hjärnbanker i Kroatien, Kalifornien och South Carolina.

Proverna avbildades med PET med hjälp av två olika radioaktiva markörer för Tau. Bilderna jämfördes sedan med immunhistokemisk infärgning av vävnadsproven. Syftet var att ta reda på vilka Tau-markörer som fungerar bäst, innan man gör PET-undersökningar av Tau hos personer med Downs syndrom.

Mer Tau i prefrontala hjärnbarken

Forskarna undersökte vävnad från hippocampus och prefrontala hjärnbarken. De fann att båda markörerna band till Tau i såväl hippocampus som hjärnbarken för alla prover med DS och Alzheimers. Markören THK5117 visade signifikant mer Tau i hjärnbarken för prover med DS och Alzheimers än för prover med enbart Alzheimers. Markören MK6240 visade en likartad men svagare skillnad i regional fördelning.

Studiens resultat stöder tidigare studier som föreslagit att prefrontala hjärnbarken är ett område som påverkas tidigt av Alzheimer-förändringar hos personer med DS. Förändringarna stämmer med de försämringar i exekutiv förmåga och uppmärksamhet som visar sig tidigt hos vuxna med DS. 

Forskarna undersökte också hjärnvävnad från två foster med Downs syndrom. THK5117 visade mer Tau i dem än i vävnad från foster utan DS. Det är inte känt vilken form av Tau markören binder till hos foster. Det kan vara så att den högre nivån av Tau är kopplad till nervcellsutvecklingen hos fostren. Fler studier krävs för att tolka mängden av Tau hos foster med DS.

Sammanfattning

Jämfört med vävnad från avlidna utan vare sig DS eller Alzheimers, så har vävnad från avlidna med DS och Alzheimers högre nivåer av både amyloid och Tau i prefrontala hjärnbarken och, i något lägre grad, i hippocampus.

Jämfört med vävnad från avlidna med Alzheimers, så har vävnad från avlidna med DS och Alzheimers signifikant högre nivåer av Tau i prefrontala hjärnbarken.

Resultaten tyder på att Alzheimers påverkar prefrontala hjärnbarken tidigare hos personer med Downs syndrom.

De två markörerna binder på olika sätt till Tau i hjärnbarken.

Läs mer:

Regional binding of Tau and amyloid PET tracers in Down syndrome autopsy brain tissue (2020, Nov: L Lemoine, A Ledreux, E J Mufson, S E Perez, G Simic, E Doran, I Lott, S Carroll, K Bharani, S Thomas, A Gilmore, E D Hamlett, A Nordberg, A C Granholm) PMID33222700, PMC7682014, DOI: 10.1186/s13024-020-00414-3

KI Nyheter (2020-11-23): Tidiga tecken på alzheimer hos personer med Downs syndrom

Relaterat på hemsidan:

Varför får inte alla med Downs syndrom Alzheimers? (Aug 2020)

Kick-off för svensk forskning om Downs syndrom och prevention av Alzheimers (Nov 2019)

Vården för vuxna med Downs syndrom kan bli mycket bättre (Jun 2019)

Svenskt nätverk för forskning om Downs syndrom och Alzheimers (Maj 2019)

Henrik tror att personer med Downs syndrom kan slippa Alzheimer i framtiden (Jan 2019)

Europeiskt samarbete för att förebygga Alzheimers hos personer med DS (Jan 2019)

Temadag: Downs syndrom och åldrande (Maj 2017)