Vården för vuxna med Downs syndrom kan bli mycket bättre

Vården för vuxna med Downs syndrom kan bli mycket bättre

Lotta Granholm doktorerade på Karolinska Institutet med en avhandling om hormoners inverkan på hjärnan 1984. Sedan flyttade hon till Denver i USA för post-doc-studier. Det var där som hon kom i kontakt med Dr Linda Crnic i början av 1990-talet och började forska om hur Downs syndrom påverkar hjärnans åldrande. Idag är hon Executive Director för Knoebel Institute for Healthy Aging på University of Denver och gästprofessor vid Karolinska Institutet.

Lotta besökte nyligen Downs syndrom-kliniken och biobanken på Sant Pau-sjukhuset i Barcelona. Där fick hon och andra forskare träffa två neurologer och tre patologer som koordinerar deras forskning. Dr. Iban Aldecoa leder hjärndonationsprogrammet på Sant Pau och har ett imponerande och välplanerat program. Lotta förklarar att hjärndonationer är oerhört viktiga eftersom man då kan studera biologiska processer och verifiera nya behandlingsmetoder på human hjärna, vilket inte kan göras på samma sätt med djurmodeller eller cellsystem. På kliniken hjälper man mer än 500 personer med Downs syndrom, särskilt när de blir äldre och en del har utvecklat demens. Den aktiva forskargruppen samarbetar med många andra Downs syndrom-program, både i Europa och i USA.

År 2018 startade ett samarbetsprojekt mellan flera program i Europa, kallat Horizon 21. De ledande institutionerna för nätverket finns i London, Barcelona, Paris och Nederländerna. Genom ett samarbete mellan detta nätverk och flera universitet i Sverige vill Lotta nu hjälpa till att starta SweDS, som kommer att fokusera både på basforskning och på klinisk forskning och behandling. Flera läkare och forskare i Sverige hoppas utveckla klinisk kompetens, först i Stockholm och sedan i Göteborg, Lund, och Uppsala. Lotta ser att huvudsyftet med det svenska nätverket för forskning om Downs syndrom och Alzheimers är att åstadkomma bättre kliniska förutsättningar för vuxna med Downs syndrom i Sverige – att de får tillgång till de behandlingar som finns och till kliniska prövningar av nya läkemedel. Det finns läkemedel som kan ge längre tid med livskvalitet för den som börjat utveckla Alzheimers. Lotta anser att personer med Downs syndrom borde få göra en neurologisk undersökning redan i tidig vuxenålder (20-25 år) för att ha en individuell utgångspunkt att jämföra med när man blir äldre. Undersökningen borde innefatta minnestest, blodprov and andra tester, samt information till anhöriga om möjligheter och vad man kan göra när personen med Downs syndrom blir äldre.

Minnestester genomförs inte i Sverige idag eftersom de behöver anpassas till en annan baslinje för personer med Downs syndrom. Där kan vi lära mycket av till exempel Alzheimer–Down-enheten i Barcelona, som utvecklat särskilda minnestester för DS. Det svenska nätverket planerar nu för ett öppet symposium och ett internt arbetsmöte den 3 oktober i Stockholm. Experter från Horizon21 är inbjudna.

Den tredje konferensen för T21 Research Society, ett internationellt nätverk av forskare, hölls den 6-9 juni i Barcelona, Spanien. Nära 300 forskare, läkare och aktivister samlades för att diskutera de senaste rönen inom forskningsfältet. Fem stödorganisationer har stöttat organisationen de senaste 6 åren och sett till att dessa konferenser har fortsatt. De är: Global Down syndrome Foundation (baserad i Denver), Fondation Jerome LeJeune i Frankrike, Lumind Research Down syndrome Foundation, The Matthew Foundation och t21somie i Frankrike. Den första konferensen hölls i Paris 2015, och den andra i Chicago 2017.

Årets konferens startade med genstudier på kromosom 21 följt av 4 dagar med mycket intressanta föreläsningar och poster-sessioner, berättar Lotta. Studier som presenterades sträckte sig från cellstudier, till djurmodeller och kliniska studier. De flesta av de mest prominenta forskningsgrupperna var representerade i detta internationella möte. Bland de mest spännande nya fynden fanns flera studier fokuserade på iPSCs, stamceller som producerats från humanceller och som används som modell för att upptäcka nya potentiella läkemedel. Andra viktiga fynd från flera grupper visade nya biomarkörer som mätts antingen i cerebrospinalvätska eller i blod. Biomarkörer är proteiner eller andra substanser som kan mätas och ge en diagnos eller påvisa effekter av läkemedel. Många presentationer fokuserade också på Alzheimers sjukdom hos äldre människor med Downs syndrom. Eftersom denna population har en ökad risk för Alzheimer, är det viktigt att hitta nya lösningar och upptäcka de biologiska mekanismerna bakom. Forskare inom detta fält har ofta arbetat med detta i många år och har en stark passion för forskning om Downs syndrom.

Några av de bästa inslagen på konferensen var presentationer, musikuppträdanden och en teaterpjäs som framfördes av olika lokala grupper med Downs syndrom, säger Lotta. Den katalanska Downs syndrom-föreningen diskuterade också olika lokala program i området. Konferensen avslutades med en presentation från Dr. Jorge Busciglio och Dr. Liz Head från University of Irvine, som kommer att organisera nästa konferens om två år.

Lotta håller sedan 2017 på att bygga upp en internationell biobank för Downs syndrom och Alzheimers, med stöd av ett femårigt anslag från BrightFocus Foundation. Biobanken är ett samarbete mellan fem forskargrupper i USA och Sant Pau i Barcelona. Varje grupp samlar in och bevarar olika vävnadsprover från personer med Downs syndrom, och tillsammans beslutar man vilka forskningsprojekt som får tillgång till material ur biobanken. Syftet med biobanken är att de neurobiologiska mekanismer som leder till Alzheimers demens hos personer med Downs syndrom ska klarläggas, och att identifiera de mekanismer som är bäst att rikta medicinsk behandling mot.

I år har Lotta också fått ett femårigt anslag från NIH för att studera proteinet Tau hos personer med Downs syndrom. Det är Tau som trasslar ihop sig i nervcellerna när de dör, och mängden tilltrasslat Tau står i direkt proportion till graden av demens. Forskningen om Tau hos personer med Downs syndrom kommer att drivas genom samarbeten med flera institutioner i USA, i Barcelona och i Stockholm.

Det återstår mycket forskning att göra om Downs syndrom. Lotta nämner att det borde göras livsstilsstudier. Det är redan visat för olika djur och för människor utan DS att kost och motion påverkar insjuknandet i Alzheimers. Det gäller säkerligen för personer med Downs syndrom också, men det behöver visas i studier. Man skulle till exempel kunna mäta förändringen av olika viktiga proteiner i blodet efter några veckor med Wii-spelande eller annan fysisk aktivitet. Och, avslutar Lotta, man borde också studera de personer med Downs syndrom som inte drabbas av Alzheimers demens. Vad beror det på?

Läs mer:

Sant Pau Memory Unit / Alzheimer-Down Unit

International Brain Bank for Down Syndrome-Related Alzheimer’s Disease (BrightFocus Foundation, June 2018)

Multimillion-Dollar Grant Examines Ties Between Alzheimer’s and Down Syndrome (University of Denver, May 2019)

Tau Pathology in Down Syndrome and Alzheimer’s (NIH Project Information, Jan 2019)

 

Relaterat på Svenska Downföreningens hemsida:

Svenskt nätverk för forskning om Downs syndrom och Alzheimers (Maj 2019)

Trisomi 21 orsakar dynamiska förändringar i signalvägar och cellfunktioner under mognaden till nervceller (Apr 2019)

Henrik tror att personer med Downs syndrom kan slippa Alzheimer i framtiden (Jan 2019)

Europeiskt samarbete för att förebygga Alzheimers hos personer med DS (Jan 2019)

Temadag: Downs syndrom och åldrande (Maj 2017)

Temadag om kost och rörelse intresserade många (Apr 2016)

This entry was posted in Alzheimer, Forskning, Kunskapsbanken, Nyheter. Bookmark the permalink. Both comments and trackbacks are currently closed.
  • Banner insamling kortare text jpg-1