Tänk på språkets makt
De ord vi använder uttrycker inte bara fakta utan också vår syn på världen och våra värderingar. Kunskap och värderingar om Downs syndrom är i stark förändring, och det för med sig att ord och uttryck som var acceptabla igår, ger helt fel associationer idag. Det viktigaste är naturligtvis vad man faktiskt avser att säga, vad man som talare menar. Men för att förenkla kommunikationen och undvika onödiga missförstånd vill vi bidra med några konkreta råd:

  1. Personen först
    En person har Downs syndrom – en person är inte Downs syndrom.
    Säg hellre person/barn/man /kvinna/ tjej/ kille med Downs syndrom,  eller en person som har Downs syndrom.
    Undvik förkortningar som t.ex.  Downie, DS-barn, DS-personer o s v.
    Uttrycket mongoloid är inte ett acceptabelt ordbruk idag.
  2. Frisk
    Downs syndrom är en diagnos men inte en sjukdom. De flesta personer med Downs syndrom är friska. Däremot kan diagnosen Downs syndrom innebära en ökad risk för vissa sjukdomar – men även en minskad risk för vissa andra sjukdomar. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta sjukdomar som är vanligare hos personer med Downs syndrom är behandlingsbara.
  3. Inlärningssvårigheter
    Intellektuell funktionsnedsättning, IF, är ett mångtydigt begrepp som används i många styrande dokument – som om man hade definierat vad man menar med begreppet (det har man inte gjort), och som om mänskligheten gick att dela in två kategorier: de som har och de som inte har. Så är det inte. Enligt den medicinska terminologin finns över trettio olika kategorier med benämning intellektuell funktionsnedsättning bland annat läspning och dyslexi. Så istället för intellektuell funktionsnedsättning kan du säga t.ex. inlärningssvårigheter, eller långsam inlärning – om det är det du menar.