Under valåret 2026 träffar Svenska Downföreningen riksdagspartierna tillsammans med Riksförbundet FUB och Autism Sverige för att lyfta frågor om funktionsrätt och LSS.

Det som har diskuterats har varit bland annat:

Avskaffa lotteriet – skärp föreskrifterna och gör om allmänna råd till bindande föreskrifter. Med tydliga och bindande föreskrifter som bygger på lagen och förarbetena, kan vi i enlighet med Riksrevisionens synpunkter få en mer enhetlig tillämpning av LSS. Ta fram nya föreskrifter där sådana saknas.

Under senare år har en tydlig och mycket oroande trend vuxit fram inom LSS – bland annat när det gäller insatser som är viktiga för barn och deras familjer såsom avlösarservice och korttidsvistelse. Trots att behoven inte har förändrats över tid så nekas en ökande andel barn, ungdomar och deras familjer insatser som tidigare beviljades.(Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2025)

Det handlar om stöd som är absolut nödvändigt för att familjer ska orka, på kort och lång sikt. Även insatsen ledsagarservice har minskat över tid, en insats som syftar till social delaktighet och att bryta isolering.

Många kommuner har idag riktlinjer som begränsar rätten till insatser enligt LSS. Interna kommunala dokument som tolkar lagstiftningen och medför begränsningar i rättigheter jämfört med lagstiftningen och rättspraxis saknar laglig grund. Detta eftersom de strider mot LSS centrala grundprincip att bedömningen ska vara individuell (ww.autism.se/media/p11cujnj/kommunala-riktlinjer-mch.pdf).

En LSS-inspektion med rätt att utfärda ekonomiska konsekvenser. Inför en LSSinspektion med resurser, verktyg och sanktionsmöjligheter för att granska både den kommunala och privata LSS-verksamheten. Det måste kosta kommunerna att inte följa lagar och föreskrifter. Frågan om LSS-inspektion utreds för närvarande, det behöver ske nu.

Tillsynen fyller en viktig funktion för att säkerställa att allvarliga kvalitetsbrister, vanvård, övergrepp och andra missförhållanden inom LSS-verksamheter granskas. Det framkom inte minst i Inspektionen för vård och omsorgs, IVO, riktade tillsyn av 90 gruppbostäder, som visade att olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder användes i två tredjedelar av de granskade gruppbostäderna (IVO. Att inte få rätten att leva som andra, rapport 2023)

Idag är tillsynsbehovet för LSS-verksamheter långt större än vad IVO klarar av. Vid FN:s granskning i mars 2024, om hur Sverige efterlever funktionsrättskonventionen rekommenderas Sverige att stärka tillsynen för att förhindra användandet av tvångs- och begränsningsåtgärder.

Regeringen tillsatte i april 2025 en utredning som bland annat ska utreda inrättande av en LSS-inspektion (Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans (Dir. 2025:40). Efter valet 2026 behövs ett beslut om att inrätta  inspektion.

Förbud mot tidsbegränsade beslut om LSS-bostad. Kommuner ger allt oftare tidsbegränsade beslut om bostad, ibland på bara sex månader. Riksförbundet FUB, Autism Sverige och Svenska Downföreningen kräver att tillsvidarebeslut blir huvudregel, i enlighet med JO:s förslag till regeringen om att förtydliga lagstiftningen för att stoppa generella tidsbegränsade beslut.

Det har blivit allt vanligare att kommuner ger tidsbegränsade beslut om bostad enligt LSS. I en enkätundersökning om utformningen av LSS-bostäder, utförd av Riksförbundet FUB under vintern/våren 2025, hade 9,2 procent av de svarandes närstående/huvudman fått ett tidsbegränsat beslut om gruppbostad eller servicebostad (Riksförbundet FUB. Brister och möjligheter i LSS-bostad. Resultatet av en enkät till anhöriga och ställföreträdare om bostad enligt LSS. Rapport, 2025.). Det var särskilt vanligt i åldersgruppen 20 – 30 år, där 14,8 procent hade fått ett tidsbegränsat beslut. En trolig förklaring till detta är att det år efter år är brist på LSS-bostäder i många kommuner. 2025 hade 127 kommuner brist, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2025 (https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten/olika-grupper/funktionsnedsattning/ (hämtad 2025-10-05))

JO har uttalat att ”om det inte finns något som talar för att den enskildes behov av insatsen kommer att förändras ska ingen tidsbegränsning göras.” (JO d nr: 4207 – 2000. JO d nr: 589 – 216, JO d nr: 1977 – 2020.)