Tips till journalister/media

Media har makt och med makt följer ett stort ansvar. Därför vill Svenska Downföreningen stödja medierna i att kunna ta ansvar genom samverkan och förmedling av kunskap.

En person med diagnosen Downs syndrom är först och främst en individ med unika kvaliteter och med samma grundläggande behov som alla andra människor: att bli älskad, att klara av, att få ge, att höra till.

Personer med Downs syndrom bör porträtteras i media
– med respekt för sin person
– i sådan omfattning att allmänheten ser personen mer än Downs syndrom
– i sådan omfattning att allmänheten får en nyanserad uppfattning om vad Downs syndrom kan innebära
– på ett sätt som främjar delaktighet i samhället

Hur gör man för att låta en person med Downs syndrom komma till tals?
Ibland kan man föra vanliga samtal och diskussioner, ibland behövs tecken eller annan AKK, ibland behövs att man talar med ett enklare språk, kortare ord, kortare meningar, ibland behövs att man låter personen få längre tid på sig att svara. Ibland kan personen behöva få visa på andra sätt, kanske få stöd i kommunikationen av en närstående eller kanske behöver få frågorna i förväg för att kunna förbereda sig.

Om du inte är säker på hur en person kommunicerar bäst, går det alltid bra att fråga. Kontakta personen eller någon i dennes närhet som kan tala om vad som fungerar bäst för just den personen.

Vi rekommenderar att ta del av Handikappförbundens plattform för mediepolitik

 

Här får du några generella råd och tips från Stefan Johansson, Ideolog och forskare om kognitiv tillgänglighet:

Undvik öppna och övergripande frågor.
T ex ”Vad ska vi tänka på när vi bygger en ny webbplats?”. Det är en öppen fråga och en öppen fråga leder oftast inte till en flod av svar. Man får fråga på ett annat sätt och istället bygga upp en bild av vad som ska göras.

Istället för övergripande frågor – ställ enklare och mer konkreta frågor om någonting som du sedan kan dra slutsatser om något mer komplicerat. Om du t ex vill veta om en person använder Internet kan ”Internet” vara för övergripande. Fråga då istället om personen till exempel använder Facebook, SVT Play, Youtube eller e-post. Blir det ja på någon av de frågorna så kan du dra slutsatsen att personen använder internet.

Undvik personliga frågor
”Tycker du att det är svårt att…?” Det är en personlig fråga och det kan vara svårt att erkänna för sig själv och för andra att man har svårt för något. Då är det mycket bättre att fråga typ ”Det här är vår produkt, vad tror du att andra personer tycker är svårt med den?” Då går man från att ”ha problem” till att ”vara expert”. Det som personer då säger är i regel sådant de själva tycker är svårt men det blir lättare att tala om det om det inte blir personligt.

Bjud på egna exempel.
Det finns många som har problem med korttidsminne, tidshantering t ex. Då kan du som intervjuar ge exempel på knep du själv har för att komma ihåg saker och kanske berätta någon incident då du glömt något, missat ett möte eller då andra påpekat att du glömmer saker. Då blir det lättare att sedan börja ställa frågor till dem du intervjuar, typ: ”Det kanske är nån av er som också glömmer saker ibland?” Då brukar det bli en bra diskussion…

Tid – en avgörande faktor.
Vi som frågar förväntar oss ofta svar på direkten. Vill man ha bra svar kanske man måste inse att folk kan behöva tid på sig att fundera på vad de egentligen tycker och tänker. Det kan ibland finnas en lång startsträcka innan man kan säga något viktigt. Det kan till exempel krävas att man behöver träffas flera gånger över en längre tid för att bygga ett förtroende och en förståelse för kommunikationen er emellan.

Så om man bara frågar på rätt sätt så ger man personen en bättre chans att säga något viktigt och intressant. Lycka till!

Faktaruta:
Den medicinska termen för Downs syndrom är Trisomi 21, vilket betyder att individerna har tre kromosomer 21.
I genomsnitt föds det cirka 140 barn per år med DS i Sverige. Källa: Socialstyrelsen

 

Alla människor behöver stöd och hjälp
av omgivningen för att tillgodose sina behov. “Särskilt stöd” kallas det stöd som inte är en del av våra standardlösningar. Eftersom personer med Downs syndrom är i minoritet och Downs syndrom i varierande grad medför funktionsnedsättningar och utvecklingsförseningar, så behöver de flesta personer med Downs syndrom mer eller annat stöd än majoriteten. Det innebär ofta att  standardlösningarna måste kompletteras för att personen med Downs syndrom skall kunna få sina vanliga mänskliga behov tillgodosedda.

André Larzon

Tänk på språkets makt
De ord vi använder uttrycker inte bara fakta utan också vår syn på världen och våra värderingar. Kunskap och värderingar om Downs syndrom är i stark förändring, och det för med sig att ord och uttryck som var acceptabla igår, ger helt fel associationer idag. Det viktigaste är naturligtvis vad man faktiskt avser att säga, vad man som talare menar. Men för att förenkla kommunikationen och undvika onödiga missförstånd vill vi bidra med några konkreta råd:

  1. Personen först
    En person har Downs syndrom – en person är inte Downs syndrom.
    Säg hellre person/barn/man /kvinna/ tjej/ kille med Downs syndrom,  eller en person som har Downs syndrom.
    Undvik förkortningar som t.ex.  Downie, DS-barn, DS-personer o s v.
  2. Frisk
    Downs syndrom är en diagnos men inte en sjukdom. De flesta personer med Downs syndrom är friska. Däremot kan diagnosen Downs syndrom innebära en ökad risk för vissa sjukdomar – men även en minskad risk för vissa andra sjukdomar. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta sjukdomar som är vanligare hos personer med Downs syndrom är behandlingsbara.
    Undvik uttrycket att en person “lider av Down syndrom”.
  3. Inlärningssvårigheter
    Utvecklingsstörning är ett mångtydigt begrepp som används i många styrande dokument – som om man hade definierat vad man menar med begreppet (det har man inte gjort), och som om mänskligheten gick att dela in två kategorier: de som har och de som inte har. Så är det inte. Enligt den medicinska terminologin  finns över trettio olika kategorier med benämning utvecklingsstörning, bland annat läspning och dyslexi*. Så istället för utvecklingsstörning kan du säga t.ex. inlärningssvårigheter, eller långsam inlärning – om det är det du menar.
  4. Downs syndrom
    Downs syndrom finns i tre olika former: Trisomi 21, Trisomi 21 Mosaik,  och Trisomi 21 Translokation. Fullständig trisomi 21 (vilket betyder tre stycken 21-kromosomer) är absolut vanligast bland dem som får diagnosen, och Trisomi 21 används ibland som benämning för alla former av Downs syndrom.
    Uttrycket mongoloid är inte ett acceptabelt ordbruk idag.
    Det är inte bara personer som fått diagnosen Downs syndrom som har celler med en extra kromosom 21: Vi kan alla ha lite Downs syndrom.
  5. Funktionsnedsättning/funktionshinder/funktionsvariation/normativ funktionsförmåga
    Det finns idag många begrepp och det kan vara svårt att veta vilket en ska använda i vilken situation. Egenskaper och förutsättningar hos individen måste alltid ses i relation till vilka förutsättningar och krav som finns i omgivningen. Det innebär att man kan bli mer eller mindre funktionshindrad beroende på hur komplicerad en miljö är och vilket bemötande man får. Olika anpassningar och hjälpmedel kan minska eller ta bort hinder och då är en individs eventuella funktionsnedsättning betydelselös.

Välkommen att lära dig mer!

 

* Socialstyrelsen:
Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 – alfabetisk förteckning

  • Svenska Downföreningen | Linnégatan 75, 114 60 Stockholm| Telefon: 08-730 48 25 | E-post: info@svenskadownforeningen.se | Bankgiro: 5423-7342 | Plusgiro: 13 595-4 | Organisations.nr: 802411-5761

  • Följ oss:

  • Senaste nytt

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial