Särskola

• Grundsärskolans syfte
• Bakgrund
• Erbjudande om särskola
• Läroplan, kursplaner och kunskapskrav
• Integrering eller segregering
• Utvecklingsstörning och intelligenstester
• Om särskolan
• Styrande dokument
• Myndigheter och organisationer

Grundsärskolans syfte
Syftet med grundsärskolan är att ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar, och som ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara den som ges i grundskolan. Grundsärskolan regleras i den nya Skollagens 11:e kapitel. 

Bakgrund
I Sverige infördes allmän skolplikt 1842, men först år 1967 fick alla barn med utvecklingsstörning skolplikt genom den s.k. Omsorgslagen. Vid den tiden bedrev landstingen undervisning för barn med lindrig utvecklingsstörning (IQ mellan 70 och 55 enligt Wechslerskalan). Eftersom skolplikten skulle omfatta alla barn med utvecklingsstörning så skapades Träningsskolan för de barn som bedömts ’obildbara’. Huvudmannaskapet för grundskolan överfördes från staten till kommunerna 1991. En successiv överföring av huvudmannaskapet för särskolan från landstingen till kommunerna fullbordades 1996. 1996 infördes också den försökslag som gav föräldrar till barn med utvecklingsstörning ett visst inflytande över barnens utbildning, genom att föräldrars medgivande krävdes för en inskrivning i särskolan. Detta inflytande permanentades i 2010 års skollag, om än med en viss inskränkning jämfört med försökslagen.

Erbjudande om särskola
Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska tas emot i grundsärskolan om föräldrarna lämnar sitt medgivande (Skollagens 7:e kapitel, §5). En elev som kan nå målen i grundskolan med stödinsatser skall inte lämna grundskolan för att börja i särskolan. Beslutet att låta ett barn börja i särskolan får långtgående och livslånga konsekvenser för det enskilda barnet och därför måste en utförlig och noggrann utredning göras innan. Att barnet har Downs syndrom innebär inget undantag från behovet av en noggrann utredning. 

Kraven på utredningen beskrivs utförligt i Skolverkets allmänna råd om mottagande i särskolan med kommentarer:

Utredningen kan komma fram till att barnets intellektuella funktionsnedsättning inte motsvarar den psykiska utvecklingsstörning som krävs eller att det borde vara möjligt för barnet att nå grundskolans mål trots sin utvecklingsstörning. Barnet har då inte rätt att gå i särskolan. Om utredningen kommer fram till att barnet har rätt att gå i särskolan så används utredningen som underlag för beslutet om eleven skall följa grundsärskolans kursplaner eller placeras i träningsskolan. Eftersom också båda föräldrarnas skriftliga medgivande krävs för att barnet skall skrivas in i särskolan, så kan utredningen avbrytas om det står klart att båda eller en av föräldrarna inte samtycker. Fyra utredningar skall göras för att bidra till en helhetsbedömning av om barnet har rätt att lämna grundskolan: 

• Den pedagogiska utredningen ska avgöra om barnet har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan. Utredningen bör göras av de pedagoger som bäst känner barnet och ser bland annat till barnets adaptiva förmåga – sätt att fungera och utvecklas i sin lärmiljö och i umgänget med andra barn. Barn med Downs syndrom har i allmänhet en god adaptiv förmåga. ”Av utredningen bör det tydligt framgå vilka insatser skolan/förskoleklassen/förskolan har gjort för att anpassa verksamheten till barnets behov och vilka resultat  som följt av dessa insatser. Det är nödvändigt att den pedagogiska utredningen tydliggör om alla adekvata pedagogiska insatser och anpassningar, som kan krävas i grundskolan, verkligen är prövade och om barnets förmåga att nå grundskolans kunskapsmål är otillräcklig.” (Allmänna råden sid 14)
• Den psykologiska utredningen ska avgöra om barnet har en utvecklingsstörning.
  Med detta avses psykisk utvecklingsstörning vilket definieras som en intelligenskvot under 70 (enligt Wechslerskalan). Det går dock inte att mäta kognitiv förmåga med exakthet, och med de intelligenstester som används idag är det mycket stor risk att man förväxlar språkfärdigheter med kognitiv förmåga. Psykologen som genomför testerna ger instruktioner muntligt och använder inte TAKK. För barn med Downs syndrom innebär detta i allmänhet ett mycket svårt utgångsläge i testet.   
• Den medicinska utredningen ska ge en bild av barnets hälsa och bör så långt det är möjligt klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter. För ett barn med Downs syndrom kan svårigheterna t.ex. bero på en brist på ämnesomsättningshormon, utdragna infektioner, sömnstörningar (sömnapné), dålig syn eller dålig hörsel. Den medicinska utredningen kan också visa på autism. Fler barn med Downs syndrom får en autism-diagnos än barn utan Downs syndrom. Downs Ed har påbörjat studier (2010) för att ta reda på om autism över-diagnosticeras på barn med Downs syndrom.
• Den sociala utredningen syftar till att komplettera underlaget och visa om barnets svårigheter kan ha orsaker utanför skolan som påverkar möjligheten att lära och klara skolarbetet. Gör t.ex. merarbetet som är förenat med barnets olika funktionsnedsättningar att familjen inte orkar med att ge barnet det stöd i skolarbetet som behövs? Får föräldrarna det stöd och den avlastning som de behöver och har rätt till enligt LSS?  

Efter utredning kan barnet erbjudas plats i särskolan och föräldrarna kan välja att acceptera inskrivning eller ej. Om föräldrarna medger det så fattar särskolans styrelse sedan beslut om att barnet skall tas emot i särskolan. Särskolans styrelse beslutar också om barnet skall placeras i grundsärskolan eller träningsskolan. I grundsärskolan går barn med lindrig utvecklingsstörning (IQ mellan 55 och 70 enligt Wechslerskalan). I träningsskolan går barn som inte kan gå i grundsärskolan. Föräldrarna kan ta tillbaks sitt medgivande till särskola och åberopa rätten till grundskola när som helst, även efter att barnet har börjat i särskolan.

Läroplan, kursplaner och kunskapskrav
En ny Läroplan med kursplaner samt Kunskapskrav gäller för särskolan fr o m 1 juli 2011 och kan laddas ner från Skolverket här.  I Grundsärskolan undervisas i de flesta ämnen som finns i grundskolan. Träningsskolans kursplaner innehåller inte ämnen utan i stället fem ämnesområden; estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktivitet och verklighetsuppfattning. Träningsskolan motsvarar nivåmässigt förskolan.  

Grundsärskolans och träningsskolans mål jämfört med grundskolans:

Integrering eller segregering
En elev i grundsärskolan kan få sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev) om båda rektorerna och föräldrarna är överens om detta (Skollagen 7 kap 9 §). Integrering är varken en rättighet eller skyldighet. Utgångspunkten är att särskolans elever undervisas i särskoleklasser. En elev i grundskolan kan på motsvarande sätt få sin utbildning inom grundsärskolan.

Länkar om utvecklingsstörning och intelligenstester 
Diagnosen meningslös i vardagen, Mats Granlund, Professor i Handikappvetenskap
Wechslerskalorna och tester, Stockholms Läns Landsting, Habilitering & Hälsa
Intelligenskvot och IQ-skalor, Wikipedia
IQ tests – verbal or nonverbal, JoAnn Collins, Disabled world

Länkar om särskola
Skolinspektionens granskning av särskoleutredningar, 2011
Sverige behöver ingen särskola, Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap och Kristina Szönyi, fil dr i pedagogik, Högskolan i Halmstad, 2011
Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2007, Socialstyrelsen 2008
Förberedelse för särskildhet, Diana Berthén, doktorsavhandling 2007, Karlstads Universitet
Mening, makt och utbildning – delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning, Elisabeth Frithiof, doktorsavhandling 2007, Växjö universitet
Särskolan som möjlighet och begränsning, Kristina Szönyi, doktorsavhandling 2005, Stockholms universitet
SOU 2004:98 För oss tillsammans – om utbildning och utvecklingsstörning  
Carlbeckkommitténs slutbetänkande 2004
SOU 2003:35 För den jag är – om utbildning och utvecklingsstörning  
Carlbeckkommitténs delbetänkande 2003
I särskola eller grundskola? Skolverket 2002 
Kvalitet i särskola – en fråga om värderingar Skolverket 2001
Hur särskild får man vara? Skolverket 2000 

Styrande dokument
Skollagen
Läroplan och kursplaner för särskolan 
Läroplan och kursplaner för grundskolan

Myndigheter och organisationer
Skolverket
Skolinspektionen
Skolväsendets överklagandenämnd
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM)
Down Syndrome Education International Discovering potential – Transforming lives