Språk och kommunikation

Personer med Downs syndrom har i allmänhet en klart försenad tal- och språkutveckling. Några av orsakerna till denna försening är problem med hörseln, svårigheter med att uppfatta flera ljud i följd, och försenad utveckling av finmotoriken. Språket och den verbala förmågan är den allra viktigaste förmågan att stimulera, och man kan dra nytta av de typiskt starka sidorna hos personer med Downs syndrom, nämligen ett gott visuellt arbetsminne och en mycket god icke-verbal kommunikationsförmåga. 

1. Man kan minska effekterna av dålig hörsel genom att:
   - göra regelbundna hörselkontroller och behandla dålig hörsel medicinskt
   - minska störande bakgrundsljud, tala tydligt och ha ögonkontakt
   - använda visuellt stöd: gester, tecken, bilder, text 
2. Man kan förbättra uttalet och språkuppfattning genom att:
   - stimulera munmotoriken
   - träna att höra skillnad på enskilda ljud
   - träna att uttala enskilda ljud
   - anteckna vilka ljud barnet/personen kan uttala
   - träna att säga ord och meningar
   - träna prosodi (korta/långa ljud, melodi, tryck osv)
   - använda tecken och text som stöd för uttalsträning
3. Man kan stimulera ett större ordförråd genom att:
   - ha ett mål för ordförrådet och träna mot det (första 100 orden, första 400 orden osv)
   - anteckna vilka ord barnet/personen förstår (passivt) och kan uttrycka (aktivt)
   - använda kompletterande kommunikation, t ex tecken, för att stödja förståelse och produktion av ord
   - använda läsning för att stödja förståelse och produktion av ord
4. Man kan stimulera längre meningar genom att:
   - träna två, tre och fyra-ordssatser
   - träna hur man böjer ord (en/många, en/den, nu/då, mycket-mer-mest osv)
   - träna ordföljd i meningar
   - träna ord i specifika ordklasser, t.ex. prepositioner (bakom, framför, ovan, under, på osv.)
   - anteckna vilka böjningsformer (t.ex. skriva/skrev/skrivit) och meningstyper barnet/personen förstår (passivt) och kan uttrycka (aktivt)
   - använda läsning för att stödja förståelse och produktion av utbyggd grammatik
5. Man kan kompensera för begränsingar i det språkliga arbetsminnet genom att:
   - träna ord för att förbättra ”lagringen” av ljudet i långtidsminnet
   - leka minneslekar
   - använda visuellt stöd för inlärning t.ex. genom att komplettera text med bilder.
6. Man kan dra nytta av den starka sociala förmågan genom att:
   - ge gensvar på alla initiativ till kommunikation
   - skapa situationer där barnet/personen får anledning att välja eller uttrycka sig med språk
   - uppmuntra användningen av gester och tecken
   - lyssna och ge extra tid för barnet/personen att hinna svara
   - uppmuntra barnet/personen att tala mer och mer
   - ordna så många tillfällen som möjligt ( t.ex. i skolklassen, arbetsgrupper och fritidsaktiviteter)  för barnet/personen att kommunicera med och lära av personer som inte har språkförseningar.  

Från DownsEd Online: Speech and language development.

• Speech and language development for individuals with Down syndrome – An overview 
• Speech and language development for infants with Down syndrome – 0-5 years 
• Speech and language development for children with Down syndrome – 5-11 years 
• Speech and language development for teenagers with Down syndrome – 11-16 years 

Karlstadmodellen är en modell för språkträning för barn, unga och vuxna. Språkträningen sätter individen i centrum och drivs framåt med hjälp av nätverket runt personen. Enligt Karlstadmodellen är familjen och personer i närmiljön de viktigaste agenterna när det gäller språkträning. De har en gemensam historia och en gemensam framtid med personen som ska språkträna. Därför känner de till hans eller hennes behov bäst. Inom Karlstadmodellen används olika visuella uttryckssätt – tecken, skrift och bilder – som ett komplement till talet i vardaglig kommunikation, men också som redskap för att utveckla det talade språket. Karlstadmodellen har utvecklat eget material som stimulerar språkförmågan och viljan att kommunicera. Vilken metodik och vilka material som är lämpliga i det enskilda fallet avgörs av individens erfarenheter och behov. För mer information, se Karlstadmodellens hemsida.

Guider och handledningar

Iréne Johansson:
Språkutveckling hos handikappade barn 1; Performativ kommunikation
(1988)

 
Iréne Johansson:
Språkutveckling hos handikappade barn 2; Ordstadium
(1990)

Iréne Johansson:
Språkutveckling hos handikappade barn 3;
Enkel grammatik
(1996)


Karin Bengtsson
Talandet som levd erfarenhet
(Doktorsavhandling, Karlstads Universitet 2006)

Karin Bengtsson och Iréne Johansson:
Samtal om tal
(2002)

Iréne Johansson:
Läs- och skrivprocessen hos barn med Downs syndrom
(1993)

Sue Buckley:
Speech and Language Development for Individuals with Down Syndrome – An overview
(2001)

Sue Buckley and Gillian Bird:
Speech and Language Development in Infants with Down Syndrome (0-5 years)
(2001)

Sue Buckley and Gillian Bird:
Speech and Language Development in Children with Down Syndrome (5-11years)
(2001)

Sue Buckley and Gillian Bird:
Speech and Language Development in Teenagers with Down Syndrome (11-16years)
(2001)

Sue Buckley and Gillian Bird:
Memory Development for Individuals with Down Syndrome
(2001)

Patricia Logan Oelwein:
Teaching reading to children with Down Syndrome: a guide for parents and teachers
(1995)

Sue Buckley and Gillian Bird:
Reading and Writing for Individuals with Down Syndrome – an overview
(2001)

Gillian Bird and Sue Buckley:
Reading and Writing Development for Infants with Down Syndrome (0-5 years)
(2001)

Gillian Bird, Jane Beadman and Sue Buckley:
Reading and Writing Development for Children with Down Syndrome (5-11 years)
(2001)

Gillian Bird and Sue Buckley:
Reading and Writing Development for Teenagers with Down Syndrome (11-16 years)
(2002)