Vad tycker partierna?

I juni skickade Svenska Downföreningen två frågor till riksdagspartierna angående särskolan och den nya skollagen. Den första frågan rör alla barns rätt till en inkluderande, icke-diskriminerande utbildning och den andra frågan handlar om den nya skollagens formulering om att ett barn kan tas emot i särskolan mot vårdnadshavarens vilja. Frågorna ställdes till partiernas representanter i riksdagens utbildningsutskott.  Svaren redovisas i den ordning som de kom in. Vänsterpartiet har inte svarat på frågorna. Uppdatering 2010-09-09: svar från socialdemokraterna har nu kommit in och redovisas nedan! 

• Fråga 1

Sedan januari 2009 gäller i Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 24 (Utbildning) står bl.a. att personer med funktionsnedsättning har rätt till en inkluderande utbildning utan diskriminering och på lika villkor, vilket även inkluderar rätt till allmän högre utbildning.

Särskolan i Sverige är en utbildningsform som bygger på antagandet att det för vissa elever redan från början är klart att de inte kommer att uppnå målen i grundskolan. Grundsärskola gör det också omöjligt att söka till ett vanligt gymnasium och senare till högskolan. Hur ser du på särskolans förenlighet med en inkluderande, ickediskriminerande utbildning?

• Svar på fråga 1

Kristdemokraterna:

Vi anser att de hinder som finns för särskoleeleverna att fortsätta sin utbildning måste tas bort. Det får inte vara omöjligt för en särskoleelev att gå på ett nationellt gymnasieprogram om eleven har den kompetens som krävs. Det måste alltid vara den enskilda individens förmåga och inte formella regelverk som avgör möjligheten till utbildning. Möjligen skulle någon form av prov eller färdighetstest kunna användas. Detta blir särskilt viktigt mot bakgrund av att även elever med andra handikapp än utvecklingsstörning placeras i särskolan, elever som i vissa fall med extra stöd skulle klara av ett nationellt program i gymnasiet. 

Moderaterna:

Om en elev går på särskolan men har möjligheten att nå godkänt i grundskolans ämnen ska eleven självklart ges den möjligheten. Det finns inget som hindrar att en elev med funktionsnedsättning som läser på särskolan även läser utmed grundskolans kunskapsmål. Om eleven har svårt att nå grundskolans kunskapsmål kommer eleven få stora problem att nå gymnasieskolan och sedan högskolan kunskapsmål. Därför är det viktigt att vi har en gymnasiesärskola med hög kvalitet, som möter eleverna utifrån deras förutsättningar.

Folkpartiet:

Ja, Sverige har tillträtt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och uppfyller kraven i artikel 24. Systemet med särskilda skolformer innebär en rätt till anpassade individuella kunskapsmål, inte att utbildningen ska bedrivas isolerat. Elever som får bäst utveckling genom att de går delar av eller hela sin utbildning tillsammans med övriga elever, bör självklart få det. För oss är det en viktig utgångspunkt att skolan ska ge varje elev, oavsett förutsättningar och behov, det stöd och den hjälp som han eller hon behöver. I regeringens nya skollag finns därför särskolan kvar som en egen skolform, för de som behöver den. Särskolan får nu ett förtydligat uppdrag och skärpta krav för mottagande. Den tidigare försöksverksamheten med föräldrainflytande över mottagande i särskolan permanentas. Om vårdnadshavarna inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, finns det rätt till särskilt stöd i grundskolan. Elever och föräldrar kommer alltså kunna välja den utbildningsväg som bäst passar eleven. I den nya skollagen ställs också skarpare krav på att inskrivning i särskolan ska baseras på en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. I och med det ökar alltså kravet på beslutsunderlag inför mottagande i grundsärskolan. Regeringen har också tillsatt en utredning kring en ny gymnasiesärskola. Den ska kartlägga behovet av utökade möjligheter för elever som har gått i den obligatoriska särskolan att få utbildning på ett individuellt program i gymnasieskolan och lämna förslag som innebär en harmonisering med bestämmelserna om föräldra- och elevinflytande vid val av skolform när det gäller den obligatoriska särskolan.

Centerpartiet:

I den nya skollagen slås det fast att ett mottagande i särskolan ska föregås av en utredning. En utredning som ska omfatta både pedagogisk, psykologisk, medicinsk liksom social bedömning, och den ska ske i samråd med vårdnadshavaren. Dessutom permanentas försöksverksamheten med föräldrainflytandet över utvecklingsstörda barns skolgång. Särskolan ger möjligheten till att anpassa undervisningen efter varje elevs behov och förutsättningar. Men i den nya skollagen slås det också fast att utbildningen i särskolan så långt det är möjligt ska motsvara den som ges i grundskolan. Samtidigt så öppnar den nya skollagen upp för en elev som har förutsättningar för det, att läsa ämnen och ämnesområden enligt grundskolans kursplaner, och då också kunna få betyg i dessa. Även beslutet att grundsärskolans timplan anpassas till grundskolans underlättar integrering och samverkan. Också inom gymnasiesärskolan så stärks möjligheterna till samverkan med gymnasieskolan. Vilka program och inriktningar som bör finnas inom gymnasiesärskolan utreds. Förslaget ska vara anpassat till gymnasieskolans nya struktur. Det underlättar för elever på nationella och specialutformade program inom gymnasiesärskolan att kunna läsa kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner, om man klarar av det. Man ska då också kunna få betyg enligt gymnasieskolans bestämmelser. Elever från grundsärskolan kommer också ha möjlighet att gå yrkesintroduktion eller individuellt alternativ inom den nya gymnasieskolan, om man bedöms klara utbildningen. Även särskild utbildning för vuxna, tidigare särvux, och kommunala vuxenutbildningen blir mer flexibel för den med utvecklingsstörning. Bland annat så underlättas det för studerande att läsa kurser både på särskild utbildning för vuxna och på komvux. Genom den nya skollagen så finns stora möjligheter för den med utvecklingsstörning att utvecklas utifrån sin förmåga. Inkluderat med andra eller i särskolan, beroende på den enskilda elevens behov och önskemål.

Miljöpartiet:

Miljöpartiet anser att frågan om en ickediskriminerande utbildning är mycket viktig. I särskolan skall enbart de elever tas emot som själva eller vars vårdnadshavare själva väljer särskolan. Tyvärr har så inte alltid skett och vi arbetar för att Skolinspektionen skall skärpa sin tillsyn i dessa frågor för att garantera att elevernas rättigheter följs. Vi anser emellertid också att särskolan har en viktig uppgift att fylla för de elever som väljer den.

Socialdemokraterna:

För elever med särskilda behov är hög kvalitet i skolan extra viktigt. Det är ett bekymmer att särskoleever utestängs från fortsatt utbildning efter skolan. Det finns ingen anledning att särskoleeleven i grundskolan inte ska kunna gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram och senare högskolan om man har tillräckliga kunskaper och förmåga att klara detta.

Vänsterpartiet:

Ej svar

• Fråga 2

I den nya skollagens kap. 6, §5 ges kommunerna rätt att placera ett barn i särskolan mot vårdnadshavarens vilja. Vårdnadshavarna har haft beslutsrätten i den frågan sedan 1995. Finns det enligt din mening någon anledning att nu i stället ge beslutsrätten till kommunen om vårdnadshavaren bedömer att det är för barnets bästa att gå i grundskolan?

• Svar på fråga 2

Kristdemokraterna:

Som framgår av både lagtexten och de s.k. motivtexterna till skollagen på s. 455 ff. så gäller att i synnerliga skäl ska det vara möjligt att ta emot barn i grundsärskola om det med hänsyn till barnets bästa inte är lämpligt att barnet fullgör sin skolplikt i grundskolan. ”Synnerliga skäl” är en mycket stark formulering som i andra lagsammanhang handlar om tämligen exceptionella undantag mot en grundregel. Ansatsen i övrigt när det gäller lag och motivtext lägger tvärtom fokus på att vårdnadshavarna måste ha ett stort inflytande (ex. ”10.6 Rätt för vårdnadshavarna att välja skolform” på s. 460) i frågan.

Moderaterna:

Som det står i skollagen kan barnet placeras i särskolan mot vårdnadshavarnas medgivande enbart om det finns synnerliga skäl. Självklart måste eleven gå igenom alla de undersökningar som lagen förmodar, elever får inte placeras i särskolan för att huvudmannen ska kunna smita från sitt ansvar att ge stödundervisningen. Lagen har införts för att se till att alla barn ska få den utbildningen som passar deras behov bäst.

Folkpartiet:

Nej, det är en feltolkning av bestämmelsen. I nya skollagen permanentas den tidigare försöksverksamheten med föräldrainflytande i särskolan. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet få särskilt stöd i grundskolan. För oss är det en självklar utgångspunkt. I mycket särskilda undantagsfall skulle det kunna förekomma att vårdnadshavarens vilja uppenbart inte överensstämmer med barnets behov utifrån den utredning som ska genomföras. I sådana undantagsfall är det rimligt att barnets bästa kommer i första hand, om det finns synnerliga skäl för det. Här vill jag betona att krav på synnerliga skäl innebär en mycket restriktiv användning, verkliga undantagsfall. Kommunens beslut kan dessutom överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Bakgrunden är att Riksdagens ombudsmän (JO) framfört att förslaget om föräldrainflytande utan någon möjlighet till undantag skulle kunna leda till att barn som saknar alla förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål ändå placeras där, utan hänsyn till barnets bästa. Med förslaget till ny skollag får Skolinspektionen ett starkare lagstöd för sin tillsyn och utökade sanktionsmöjligheter, främst mot kommuner. Regeringens förslag bör därför kraftigt minska risken för att elever felaktigt tas emot i särskolan. Det är naturligtvis också viktigt att följa hur bestämmelserna kommer att tillämpas. För att vårdnadshavarna ska kunna fatta välgrundade beslut behöver de t.ex. tillräcklig information om sina rättigheter.

Centerpartiet:

I den nya skollagen permanentas försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång. Det visar på vikten av barnets och vårdnadshavarens önskemål i val skolform. Men om det finns synnerliga skäl så kan dock ett barn tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Juridiskt så finns det inget starkare än ”synnerliga skäl” i lagtext. Det innebär att det bara kan användas i undantagsfall med hänsyn till elevens bästa. I skollagen skrivs nu också in att ett beslut om mottagande i grundsärskola ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Och att samråd med barnets vårdnadshavare ska ske. Det kan förekomma att vårdnadshavarens vilja uppenbart inte överensstämmer med det behov och de förutsättningar utredningen visar att barnet har. Hänsyn till barnets bästa ska då, om det finns synnerliga skäl, vara styrande vid val av skolform. 

Miljöpartiet:

Miljöpartiet anser att elevens respektive vårdnadshavarens åsikt i frågan om att gå i en inkluderande klass i grundskolan eller i särskolan skall tillmätas mycket stor betydelse. Vi är tyvärr medvetna om att så inte alltid varit fallet och anser att Skolinspektionen bör skärpa sin tillsyn mot de kommuner där man kan misstänka att elever felaktigt har placerats i särskolan.

Socialdemokraterna:

Det här gäller bara om det finns synnerliga skäl vilket innebär att det bara kan användas i undantagsfall med hänsyn till elevens bästa. Det ska inte finnas möjlighet att placera elever i särskolan, utan vårdnadshavares medgivande, som någon slags ”utväg” för att inte behöva ge särskild stödundervisning i grundskolan.

Vänsterpartiet:

Ej svar