Rapport från SPSMs dag om Delaktighet i skolvardagen

Bilden: Johanna Lundén, rektor, och Britt-Marie Nilsson, specialpedagog, från Nossebro skola, Essunga kommun

Delaktighet i skolvardagen – innebörd och betydelse för måluppfyllelse

Den 7 december beger jag och Veronica Magnusson-Hallberg oss iväg till Folkets Hus i Stockholm. Specialpedagogiska skolmyndighetens nationella intresseråd har bjudit in intresseorganisationer till en temadag i delaktighetens tecken.

Första programpunkten handlar om delaktighetsbegreppet. Vad betyder då ”delaktighet”? Precis som med så många andra begrepp betyder det olika saker i olika sammanhang. Vi kan tro att vi menar samma sak, men ibland kan vi tala om delaktighet och mena olika saker. Samma sak med begreppet ”tillgänglighet”. SPSM ser ett behov av att definiera och teoretisera begreppen för att med teoretiskt grund kunna skapa bättre villkor för elevers delaktighet i praktiken. Därför genomför nu Forskning och utvecklingsavdelning på SPSM ett begreppsutvecklingsprojekt med utgångspunkten att delaktighet är en social process som handlar om individen i miljön. I Skolinspektionens rapport 2009:6, ”Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan” kritiserades många skolor för att de såg eleven som bärare av problemen i skolan. I den konstaterades att barnperspektiv och omgivningsfaktorernas betydelse saknades i skolornas beskrivningar. Därför vill projektets belysa att det inte handlar om individen enbart och inte heller bara om miljön utan mötet mellan dessa två.

Det handlar dels om elevers självupplevda känsla av delaktighet men också om delaktighet som är observerbar utifrån. Sex aspekter av delaktighet ses över: Tillhörighet, tillgänglighet, erkännande, samhandling, engagemang och autonomi. Med tillgänglighet menar man tre saker:

1. Fysisk tillgänglighet, t ex: miljö, hjälpmedel, läromedel, tillgång till lämplig skrift.

2. Socio-kommunikativ tillgänglighet handlar om att få nödvändig information genom att språk, kommunikation och aktiviteter görs tillgängligt och förståeligt i det sociala sammanhanget.

3. Symbolisk tillgänglighet handlar om begripligheten i aktivitetens meningssammanhang.

Målet med projektet är:

”Att utveckla en modell för delaktighet som är användbar för identifiering av problem, utvecklande av stöd samt uppföljning och värderingar av insatsers nytta för elever. Dessutom ska projektet bidra till att öka kunskapen om delaktighetsskapande processer.”

Nossebro

Nåväl, att teoretisera är bra, men hur ser delaktighet ut i praktiken? Nossebroskolans framgångshistoria har knappast undgått någon som är intresserad av skolutveckling. Nästa par att ta plats i talarstolen är rektor och en speciallärare från den kända skolan. De berättar om hur det gick till att de på tre år gick från att vara bland de sämsta i Sverige, när det gäller andelen elever som var behöriga till gymnasiet efter årskurs 9 år 2007, till att vara bäst 2010 då samtliga elever var behöriga.

Hur gick det till?

De kallar det en ”synvända”. De har använt sig av samma resurser som förut, men börjat se på resurserna på ett annat sätt. De har vänt sig till forskningen, anordnat litteraturseminarier där varje lärare fått i uppgift att läsa en forskningsrapport och sammanställa en sammanfattning. Allas sammanfattningar bildade ett kompendium som samtliga lärare läste och dessa följdes upp med diskussioner. Från att på kafferasterna ha pratat om allt annat än vad som händer i klassrummen har de nu fått inrätta ett särskilt bord där man inte får prata jobb, forskning och utveckling. De pedagogiska diskussionerna går varma, lärarna är engagerade och vill lära sig mer och har insett vikten av att lära av varandra.

Inkludering

En annan viktig sak de bestämde var att stänga ner alla smågrupper med specialundervisning. Istället för att plocka ut elever ur klassrummen plockades special lärare in i klassrummen. Detta var ovant för många lärare som är vana vid att vara ensamma med sin klass. Men resultatet lät inte vänta på sig och fördelarna är många med att vara två vuxna istället för en. Dels kan fler elever få hjälp under en lektion, dels kan lärarna diskutera lektionen efteråt och utvärdera vad som egentligen hände under lektionen. Vad gick snett, vad var bra, vad kan vi göra annorlunda nästa gång osv. Dessutom har det visat sig at speciallärarnas och specialpedagogernas kunskap kommer alla till gagn, inte bara de i behov av särskilt stöd.

En annan punkt handlar om ansvar. Elevernas framgång är skolans ansvar. Tidigare utvärderades eleven, nu utvärderas istället skolans insats. Det är höga förväntningar på både lärare och elever, alla ska lyckas i klassrummet.

Varför har det lyckats?

Troligen beror den största delen av framgången på att alla var överens om att förändring måste ske, det har inte bara varit en person som varit drivande. Kommunledning, rektor och lärare har tillsammans jobbat mot samma mål och mantrat bland kommunpolitikerna lyder: ”Alla ska älska skolan, skolan är viktig.” Skolan har också kontakt med vårdnadshavarna och involverat dem i synvändan.

Just nu pågår ett forskningsprojekt som tittar på Nossebroskolans framgångsfaktorer. Högskolan i Borås ligger bakom projektet som kommer pågå i fyra år. Forskarna följer också elever som lämnat Nossebroskolan, och gått vidare till gymnasiet, för att se om studiemotivationen håller i sig.

Skolinspektionen lovordar Nossebroskolan och uppmuntrar fler skolor att gå i samma riktning. Det visar sig att skolinspektionens besök i Nossebro förändrat livet för en flicka med Downs syndrom. Hon gick tidigare i träningsskolan men inspektören och Nossebroskolans rektor (som tidigare jobbade som specialpedagog) ansåg att flickan hade större potential än vad man tidigare ansett. Idag går hon inkluderad vilket gynnat hennes utveckling avsevärt och lett till att hon fått fler kamrater och blir bjuden på kalas i samma utsträckning som andra. Det skedde inte när hon gick i träningsskolan.

Höga förväntningar och läsning

Om skolinspektionen skulle ge ett enda råd till föräldrar och lärare så skulle det rådet vara: satsa på läsinlärning. Att kunna läsa är grunden för nästan all annan inlärning. Läsförmågan är avgörande för förståelse av andra ämnen.

Skolinspektionen rekommenderar också höga positiva förväntningar.

Nyhemsskolan – en tecknande skola

Nyhemsskolan i Halmstad (årskurs F-5) har tagit sig an inkluderingsfrågan på ett lite annorlunda sätt än i Nossebro. Men det finns också likheter. Till exempel har de också funnit att en nyckel till framgång är fler än en pedagog i klassrummet. De jobbar med storklasser på mellan 35-40 elever med tre pedagoger i varje klass. En del av tiden är även en fritidspedagog med i klassen. En kommunikationspedagog och en logoped är också kopplad till varje klass och kommer in och jobbar både på grupp- och individnivå inne i klassrummet.

På Nyhemsskolan går många elever med språkstörning. Därför har skolan bestämt sig för att jobba med Tecken som AKK (TAKK). Samtliga 45 pedagoger och 210 elever jobbar med TAKK och har schemalagd tid för detta minst en gång i veckan. De erbjuder även fortbildning för föräldrar i TAKK. De jobbar också med visuellt stöd: bilder, teckenbilder, färgkodade dagsscheman som är tillgängliga för alla. Det ska vara tydligt för eleverna vad de ska jobba med och varför. Alla ska veta och förstå vad de gör.

En annan sak som synliggör barnens lärande är portfolion. Här samlar eleverna saker de gjort under terminen och kan reflektera över vad de lärt sig och jämföra med målen.

Kontinuerlig kompetensutveckling och schemalagda möten där lärarnas arbete hela tiden diskuteras och utvärderas bidrar till kvalitetssäkringen.

Sammanfattningsvis konstaterar dagens samtliga föredragshållare att delaktighet har betydelse för måluppfyllelsen. Och att konsekvenserna sträcker sig längre än så. Delaktighet stärker människor och gynnar deras utveckling.

När det blir dags för åhörarnas frågestund tar jag upp en fråga med anknytning till förväntningar eftersom både Nossebrosklan och skolinspektion pratat om hur viktigt det är med omgivningens förväntningar på eleverna. Jag upplever nämligen ofta att människor har en mängd förutfattade meningar om vad en människa med DS ska klara av. Tyvärr oftast lågt ställda förväntningar. Jag tycker det är dags att vi (samhället, experterna, lärarna…) börjar förvänta oss mer. Betydligt mer.

En representant från Skolverket svarar att tyvärr har undersökningar visat att inom Särskolan är förväntningarna på eleverna generellt är alldeles för låga och att det gäller över hela Sverige. I och med nya skollagen är detta något Särskolorna jobbar aktivt med att försöka förändra. Personligen tycker jag det är intressant att Skolverket börjar prata Särskola bara för att jag pratar om Downs syndrom. Många med DS går faktiskt i Grundskola nuförtiden…

Mina avslutande ord efter denna inspirerande dag i delaktighetens tecken blir ett stort TACK riktat till Nossebroskolan och Nyhemsskolan. Två skolor som vågat se sina brister, vågat se utmaningarna i sin verksamhet och valt att ta ansvar för dessa. I varje problem eller utmaning finns nyckeln till en lösning, ser man inte problemet hittar man heller inte lösningen. Därför uppmanas flera skolor att: Våga se problemen och utmaningarna! Våga ta ansvar!

Jessica Steje

Seminariet filmades och kommer läggas upp på www.urplay.se